Frågorna om kommunala nyval eller kommunala extraval har tagits upp i hitintills 16 riksdagsmotioner efter att paragrafen 4 kap. 10a § första stycket infördes i kommunallagen 1994. Dessa begrepp har ofta sammanblandats, och i denna utredning görs en tydlig åtskillnad mellan å den ena sidan kommunala nyval till nämnder och styrelser enligt den befintliga lagparagrafen, å den andra sidan frågan om kommunala extraval. Med kommunala extraval avses möjligheten att i kommuner kunna utlysa ett allmänt extraval till fullmäktige under mandatperioden då till exempel den sittande majoriteten inte är handlingskraftig. Det sistnämnda är i dagsläget inte möjligt enligt gällande lagstiftning.

Denna utvärdering har undersökt tillämpningen av regeln om kommunala nyval till nämnder och styrelser som infördes den 1 juli 1994, och hur tillämpningen har fungerat i kommunerna. Utvärderingen har funnit tretton kommuner samt ett landsting som har tillämpat paragrafen under mandatperioderna 1994− 1998 respektive 1998− 2002. Utöver dessa har det förekommit problem i ytterligare omkring sju kommuner som sammanfaller med problematiken om nya majoritetsförhållanden i fullmäktige. Dessa situationer har då lösts utan tillämpning av den aktuella paragrafen, till exempel genom att ledamöter frivilligt har avsagt sig uppdrag, varefter fyllnadsval har genomförts.